Sammanfattning domarkonferens 2023

Domarkonferensen hölls 25/11 i Lysekil. Arrangör var DK tillsammans med NVKH. 30 stycken domare deltog med representanter från 11 olika klubbar. Nedanstående punkter diskuterades och försökte tolkas

Svårighetsgraden på bana

Frågan lyftes utifrån att DK har uppmärksammats på att domare och deltagare upplever att det kan vara stor skillnad på svårighetsgraden på banorna ute i landet. Konferensen är överens om att det absolut finns skillnader men att det inte är ett så stort problem – vad som är en lagom svårighetsgrad beror mycket mer på hinderföljden och förhållanden runt omkring än hindren i sig. Det kan också vara svårt att på förhand avgöra vad som är lagom nivå och då är det viktiga att kunna göra en förändring tex inför finalen för att hamna rätt. Konferensen var också överens om var hindren placeras är minst lika viktigt vilka hinder som används. För att hitta rätt svårighetsgrad är det dock viktigt att tänka på 

  • Variation, inte bara maxade hinder men heller inte undvika dessa
  • 25% regeln är inte ett riktmärke för hur många hinder som bör vara maxade utan en lägsta nivå. 
  • Bara för att ett hinder är klurigt eller inbjudande betyder det inte att det inte kan vara maxat. Ett hinder/kombination behöver inte vara antingen klurigt eller stort, utan kan vara både klurigt och stort på samma gång.

Arrangemangsregler/regler utanför banan

Punkten lyftes utifrån vilket ansvar domare resp arrangör har. Hur långt sträcker sig domarens ansvar över tex utformning på inhägnad, underlag etc. Konferensen är överens om att domaren har fått förtroendet att döma och med det följer också ansvaret att genomföra en klass under korrekta förhållanden. Är det saker som är enkla att rätta till, tex utformningen av en inhägnad eller hur böjd en rakbana är, behöver domaren rätta till det. Saker som inte går att lösa tex underlaget på tävlingsplatsen (för högt gräs etc) är arrangörens ansvar och domare och arrangör får tillsammans hitta en bra lösning. Som domare kanske man i dessa fall får acceptera att lösning inte är 100% men så pass att klassen går att genomföra. Bedömer man som domare att det är så stort problem att det inte går att genomföra klassen på ett rättvist och säkert sätt kan man alltid avstå att döma.

Korrigering vid kraftigt stopp

Punkten lyftes utifrån DKs upplevelse att det är svårt/oklart för domare när korrigering för kraftigt stopp ska utdömas.

Konferensen enades om att korrigering för kraftigt stopp ska utdelas om föraren aktivt hindrar en kanin som rör sig framåt, utan att följa med i kaninens rörelse när stoppet görs. Det behöver inte vara ett ryck bakåt utan kan uppstå bara genom att häftigt stanna kaninen. En snabb kanin som bjuder mot hindren är svår att stoppa utan att det också blir kraftigt stopp.

Korrigering för kraftigt stopp ska också utdelas vid luftvolt om en kanin hålls tillbaka/dras ut över hindret för att undvika rivning. Det ska dock inte utdelas om korrigering tydligt har påbörjats. För att en korrigering ska vara påbörjad räcker det inte med att föraren har börjat korta in kopplet eller bara böjer sig ner mot kaninen. Föraren ska vara såpass långt in på genomförandet av korrigeringen att det inte råder någon oklarhet om korrigering har påbörjats eller inte.

Tillsägelser

DK får in en del mail om att domaren brister i att säga till och släpper igenom kaninhantering som inte är okej. Utifrån det valde DK att lyfta ämnet och framhålla att  det är varje domares ansvar att upprätthålla bedömningen i sin klass.  Vi kommer inte få någon förändring om inte var och en tar ansvar för sin egen dömning och säger till. För att komma till rätta med det upplevda problemet sammanfattade konferensen följande tips

  • Börja göra, ju fler tillsägelser man som domare delat ut desto lättare kommer det att gå. 
  • Vid unga personer/nybörjare kan det vara fördelaktigt att prata med föräldrarna som kan ta det vidare till sina barn
  • Att säga till behöver inte bara vara negativt, det är för att hjälpa.
  • Även om man vet att en händelse inte var meningen så kan det vara värt att ändå säga till, dels för att avdramatisera och dels för att uppmärksamma att man har sett det
  • Stötta varandra som domare, även om man själv skulle sagt/gjort annorlunda, lita på att den som dömt gjort sitt jobb.
  • Skilj på när man är domare och deltagare. En domare som är med i en klass är deltagare och inte domare just då.
  • Låt tillsägelsen handla om hur man skulle kunna göra istället för hur man inte ska göra
  • Det är inte säkert att problemet med att bli dåligt bemött vid en tillsägelse är så stort som det kan målas upp. Jämfört med hur många tillsägelser som ändå delas ut är det väldigt få som inte tas emot väl.

Generellt medskick från konferensen

Det är viktigt med dialog både mellan domare – deltagare, domare – domare och domare – arrangör. Konferensen vill framhålla vikten att fråga när man inte förstår – utan att döma. Men också lyssna när man får synpunkter utan att ta illa upp eller ta det personligt. Ju mer vi kommunicerar med varandra desto bättre förståelse får vi. Det är också viktigt att vi lyfter det som kommer fram på tex konferenserna och hjälps åt att påminna varandra.

Sammanfattning domarkonferens 2023

Domarkonferensen hölls 25/11 i Lysekil. Arrangör var DK tillsammans med NVKH. 30 stycken domare deltog med representanter från 11 olika klubbar. Nedanstående punkter diskuterades och försökte tolkas

Svårighetsgraden på bana

Frågan lyftes utifrån att DK har uppmärksammats på att domare och deltagare upplever att det kan vara stor skillnad på svårighetsgraden på banorna ute i landet. Konferensen är överens om att det absolut finns skillnader men att det inte är ett så stort problem – vad som är en lagom svårighetsgrad beror mycket mer på hinderföljden och förhållanden runt omkring än hindren i sig. Det kan också vara svårt att på förhand avgöra vad som är lagom nivå och då är det viktiga att kunna göra en förändring tex inför finalen för att hamna rätt. Konferensen var också överens om var hindren placeras är minst lika viktigt vilka hinder som används. För att hitta rätt svårighetsgrad är det dock viktigt att tänka på 

  • Variation, inte bara maxade hinder men heller inte undvika dessa
  • 25% regeln är inte ett riktmärke för hur många hinder som bör vara maxade utan en lägsta nivå. 
  • Bara för att ett hinder är klurigt eller inbjudande betyder det inte att det inte kan vara maxat. Ett hinder/kombination behöver inte vara antingen klurigt eller stort, utan kan vara både klurigt och stort på samma gång.

Arrangemangsregler/regler utanför banan

Punkten lyftes utifrån vilket ansvar domare resp arrangör har. Hur långt sträcker sig domarens ansvar över tex utformning på inhägnad, underlag etc. Konferensen är överens om att domaren har fått förtroendet att döma och med det följer också ansvaret att genomföra en klass under korrekta förhållanden. Är det saker som är enkla att rätta till, tex utformningen av en inhägnad eller hur böjd en rakbana är, behöver domaren rätta till det. Saker som inte går att lösa tex underlaget på tävlingsplatsen (för högt gräs etc) är arrangörens ansvar och domare och arrangör får tillsammans hitta en bra lösning. Som domare kanske man i dessa fall får acceptera att lösning inte är 100% men så pass att klassen går att genomföra. Bedömer man som domare att det är så stort problem att det inte går att genomföra klassen på ett rättvist och säkert sätt kan man alltid avstå att döma.

Korrigering vid kraftigt stopp

Punkten lyftes utifrån DKs upplevelse att det är svårt/oklart för domare när korrigering för kraftigt stopp ska utdömas.

Konferensen enades om att korrigering för kraftigt stopp ska utdelas om föraren aktivt hindrar en kanin som rör sig framåt, utan att följa med i kaninens rörelse när stoppet görs. Det behöver inte vara ett ryck bakåt utan kan uppstå bara genom att häftigt stanna kaninen. En snabb kanin som bjuder mot hindren är svår att stoppa utan att det också blir kraftigt stopp.

Korrigering för kraftigt stopp ska också utdelas vid luftvolt om en kanin hålls tillbaka/dras ut över hindret för att undvika rivning. Det ska dock inte utdelas om korrigering tydligt har påbörjats. För att en korrigering ska vara påbörjad räcker det inte med att föraren har börjat korta in kopplet eller bara böjt sig ner mot kaninen. Föraren ska vara såpass långt in på genomförandet av korrigeringen att det inte råder någon oklarhet om korrigering har påbörjats eller inte.

Tillsägelser

DK får in en del mail om att domaren brister i att säga till och släpper igenom kaninhantering som inte är okej. Utifrån det valde DK att lyfta ämnet och framhålla att  det är varje domares ansvar att upprätthålla bedömningen i sin klass.  Vi kommer inte få någon förändring om inte var och en tar ansvar för sin egen dömning och säger till. För att komma till rätta med det upplevda problemet sammanfattade konferensen följande tips

  • Börja göra, ju fler tillsägelser man som domare delat ut desto lättare kommer det att gå. 
  • Vid unga personer/nybörjare kan det vara fördelaktigt att prata med föräldrarna som kan ta det vidare till sina barn
  • Att säga till behöver inte bara vara negativt, det är för att hjälpa.
  • Även om man vet att en händelse inte var meningen så kan det vara värt att ändå säga till, dels för att avdramatisera och dels för att uppmärksamma att man har sett det
  • Stötta varandra som domare, även om man själv skulle sagt/gjort annorlunda, lita på att den som dömt gjort sitt jobb.
  • Skilj på när man är domare och deltagare. En domare som är med i en klass är deltagare och inte domare just då.
  • Låt tillsägelsen handla om hur man skulle kunna göra istället för hur man inte ska göra
  • Det är inte säkert att problemet med att bli dåligt bemött vid en tillsägelse är så stort som det kan målas upp. Jämfört med hur många tillsägelser som ändå delas ut är det väldigt få som inte tas emot väl.

Generellt medskick från konferensen

Det är viktigt med dialog både mellan domare – deltagare, domare – domare och domare – arrangör. Konferensen vill framhålla vikten att fråga när man inte förstår – utan att döma. Men också lyssna när man får synpunkter utan att ta illa upp eller ta det personligt. Ju mer vi kommunicerar med varandra desto bättre förståelse får vi. Det är också viktigt att vi lyfter det som kommer fram på tex konferenserna och hjälps åt att påminna varandra.

Skip to content