Bedömning
Inom kaninhoppning finns det 7 st olika bedömningsformer. Dessa används i banhoppning, rak och krokig bana. I reglementet finns de olika bedömningsformerna beskrivna. En omgång är något som alla startar eller alla som kommit i mål i föregående omgång, en final är det bara dem som uppfyller vissa kriterier som får starta (ex. visst antal fel i tidigare omgång).
Bedömningsformer:
A. Grundomgång, fel och tid avgör. Gäller endast elit klass.
B. Grundomgång och omhoppning, ekipage med minsta lika antal fel gör omhoppning, fel och tid läggs samman. Gäller endast elitklass.
C. Grundomgång och final, fel och tid läggs samman
D. Två omgångar, fel och tid läggs samman
E. Två omgångar och final, fel och tid läggs samman
F. Minst tre omgångar, fel och tid läggs samman
SM. Grundomgång, semifinal och final där minst 25% av startantalet i grundomgången måste gå till final. Procentsats på antal till semifinal och final sätts i samråd mellan arrangerande förening och domare. Antalet till semifinal och final ska meddelas innan första start. Procentsatsen ska alltid avrundas uppåt för att inte dela på antalet fel.
Bed A
Bedömning A är en omgång. Detta används ibland i exempelvis i elitklass men kan också bli då man t.ex. får tidsbrist och måste köra en omgång fast man tänkt 2 st omgångar från början (ex. om det blir mörkt/dåligt väder etc. Detta får endast tillämpas i undantagsfall och ska rapporteras till förbundet när det används).
Bed B
Används sällan. Man hoppar en grundomgång. Kaninerna med minst antal fel i grunden får sedan hoppa en omhoppning som man kallar det. T.ex. i grunden var det tre kaniner som fick vardera 1 fel (fanns ingen felfri). Då är de dessa som har lägst antal fel och dessa tre får då hoppa omhoppning. Skulle det t.ex. endast vara en kanin som gick på 1 fel (och detta är lägsta felen någon hade i grunden) är det denna kanin som går till omhoppning, och vinner då klassen. Bedömning B används endast i elit och fel och tid från grund och omhoppning läggs samman.
Bed C
Den absolut vanligaste bedömningsformen tror jag du känner igen. Det är bedömning C då man hoppar en grundomgång och sedan en final. Ungefärligt antal till final ska domaren säga innan klassen startar (ex. en tredjedel, eller hälften till final). Domaren kan ibland välja att låta alla ekipage som kommit i mål i grundomgången komma till final. Detta blir då samma sak som bedömning D men det är fortfarande bedömning C om det är den man annonserat om det då man inte får byta bedömningsform, men det är helt okej att ta alla till final så att bedömning C blir som bedömning D
Bed D
I denna bedömning är det två omgångar där alla som kommit i mål får hoppa i omgång två. Som skrivits ovan så kan den vara lika dan som bedömning C där alla går till final, skillnaden är att i bedömning D så kallar man det för omgång två och inte final.
Bed E
Används ibland och är bland annat bedömningsform på SM. Det är tre omgångar kaninerna hoppar (två omgångar och 1 final). Precis som för bed C läggs fel och tid samman.
Bed F
Används sällan då den är väldigt tidskrävande där det är minst 3 omgångar. Dvs man kan ha 5 omgångar i samma klass, dock vet jag inte om det har förekommit då klubbarna oftast föredrar att ha fler klasser än att ha så långa klasser.
Kom ihåg!
Vilken bedömning det är skall anges i tävlingspropositionen. Står det inget så är det bedömning C som kommer att köras.
Protokoll
Förutom att vara speaker har domaren även som uppgift att föra protokoll. Varje officiell klass inom SKHRF måste protokollföras och dömas av utbildad domare. I dagens läge är det nog många som använder sig av mobila enheter och dömer via Skuttli och domaren behöver således inte räkna ut något protokoll. Men om det inte skulle fungera måste samtliga domare kunna räkna ut prottokoll. Om domaren vet hur det skall räknas ut ökar det förståelsen för hur de räknas ut aoutomatsikt och det kan leda till att fel inmatningar lättare kan upptäckas. Nedan ser du protokoll med förklaring till vad som står vart.
När du sätter dig för att döma brukar följande fält vara ifyllda redan:
- Förarens namn
- Kaninens namn
- Kaninens reg.nr, saknas detta i alla klasser utom mini så kräv det av föraren innan dem får starta. En kanin som saknar reg.nr är ej startberättigad (med undantag för miniklassen).
- Klubbens namn
- Plats & datum
- Gren/Klass
Vem vinner?
När man räknar ut placeringarna ser man först till antal fel. Den kaninen med minst antal fel vinner. Har två kaniner samma antal fel är det den av kaninerna med totalt bästa tid (se total tid ovan) som vinner/får den bättre placeringen.
TEST I
Räkna ut protokollet ovan och svara på följande frågor:
- Vilken bedömning är det?
- Antal startande i klassen?
- Räkna ut placeringarna och sätt placeringssiffran efter kaninernas namn:
Protokollhuuvudet
Efter att du räknat ut hela protokollet (alla kaniner har fått en placering) är det dags att fylla i protokollhuvudet. Detta är något som är väldigt viktigt och som många erfarna domare tyvärr fortfarande slarvar med.
Först när allt är ifyllt får du skriva din signatur under ”domarens underskrift”. OBS! Detta får inte göras tidigare, och du MÅSTE ALLTID signera protokollet.
OBS!
Det som många domare glömmer är att skriva dit sitt namn (kan också skriva ”+ domare”) under tidtagare. Detta ska du göra om du också tar tid i klassen. Om inte, krävs det två tidtagare och båda dessa ska då skriva under protokollet.
Om flera sidor ska ALLA sidor fyllas i med samtliga uppgifter.
Antal starter och utom tävlan
När du räknar ut antal starter i klassen ska du endast räkna med de ordinarie starterna i klassen. Har du 12 st starter skriver du 12 under ”antal starter”. Men säg att som i exemplet ovan, curry startar utom tävlan (förkortas UT). Vad skriver du då på antal starter?
Svar: 12 + 1
Anledningen att det är bra att skriva på detta sätt är att när du ska räkna ut tvåkronan (avgift till RF) skall du inte räkna med UT starterna. Detta då man inte betalar två kronor förutom tävlan till RF.
Så, hur mycket ska du betala till RF för 12 starter + 3 st utom tävlan, och hur skriver du det på antal starter?
Svar: 12*2 = 24:- till RF. Antal starter = 12 +3
Placering
Varje startande i klassen får en placering. Här är det dock också bra att ha koll på om någon kanin startar utom tävlan. Dess kaniner tävlar inte om någon placering. Du kan direkt (innan kaninen startat) skriva ”UT” i placeringsrutan för den/de kaniner som startar utom tävlan i klassen. På så sätt ser du det klart och tydligt.
Men hur många placeringar är det i en viss klass? Alltså, hur många får pris och eventuellt en uppflyttningspinne?
Svar: Antal placeringar i en klass bestäms av antalet startande i klassen.
Följande står i reglementet:
Antal startande: Antal uppflyttningspinnar och placeringar
3-5 startande 1 pinne, placering
6-10 2 pinnar, placeringar
11-15 3 pinnar, placeringar
16-20 4 pinnar, placeringar
21-25 5 pinnar, placeringar
26-30 6 pinnar, placeringar
31-35 7 pinnar, placeringar
36-40 8 pinnar, placeringar
41-45 9 pinnar, placeringar
46-50 10 pinnar, placeringar
51-55 11 pinnar, placeringar
osv
TEST II
Hur många placeringar är det i klassen till TEST I ovan?
Pinne men ej placering – fråga 1.
Detta händer ibland. Att man får dela ut fler pinnar än antal placeringar i klassen. Kan du komma på när?
Placering men ej pinne – fråga 2.
Detta kan också inträffa. Vet du hur det kommer sig att en kanin kan få placering men ej pinne?
Svar fråga 1: Om fler ekipage än vad det är placeringar gör felfria lopp eller om fler än antal placeringar i höjd och längd ej elit hoppar pinngränsen.
Svar fråga 2: Om placerat ekipage har mer än i snitt 2 fel per omgång. Om klasserna ingår i en cup och det är kaniner som har klassat upp sig i tidigare klasser och startar bara för cup. Antal starter för placeringar räknas då med alla (även de uppklassade) men det är bara de startande som inte är uppklassad som räknas för antal placeringar för pinnar. Samt i höjd och längd ej elit där antal pinnar inte är baserat på placeringar utan enbart på kaninens prestation
Tidtagning
Det ska alltid finnas två tidtagare i en klass, varav en huvudtidtagare. Är du som domare med och tar tid är måste din andra tidtagare vara huvudtidtagare då samma person inte får vara domare och huvudtidtagare.
Starta tiden
Du startar klockan så fort någon del av kaninen är över startbommen eller om kaninen puttar ner startbommen.
Stoppa tiden
Tiden stoppas först när hela kaninen är över målbommen/förbi målstolparna (om målbommen puttats ner).