Denna del handlar om det som kanske skiljer mest från domare till domare, nämligen hur man dömer korrigeringar. Detta är inte alldeles enkelt och är väldigt individuellt hos varje domare vad man anser är en korrigering. Det bästa tips jag har är att diskutera, diskutera och diskutera detta med korrigeringar. Alla tycker vi olika, men tanken är att vi alla ska döma på liknande sätt.
Nog om korrigeringar för stunden. Först och främst ska vi gå igenom vad det är som ger ett ekipage 1 fel.
Fel – vad ger ett ekipage fel?
I reglementet finns det att hitta vad som ger ett ekipage 1 fel. Följande ger tävlande ekipage ett fel, det kan dock aldrig bli mer än ett fel per hinder:
- Rivning: Hinderdel måste lyftas tillbaka till rätt läge. Ett fel skall ges för varje hinder oavsett antal rivna bommar/plank oberoende av om det är förare, kanin eller ekipagets utrustning som orsakar rivningen, förare, kanin eller ekipagets utrustning ska dock vara i kontakt med hindret. Fel ska också utdelas om hindret rivs av andra hinderdelar i de fall ekipaget har orsakat detta. Sidomarkeringar vid vattengrav räknas för rivning.
- Snedhopp: Kanin tar sig inte över hindret korrekt, största delen av kaninen måste befinna sig innanför hinderstöden över hela hindrets längd, annars räknas det som snedhopp. Detta ger ett fel per hinder. Om kanin helt och hållet hoppar utanför hinderstöden räknas det ej som ett hopp, utan helt enkelt som att kaninen missat hindret. Vid vattengrav krävs att kanin hoppar vattengravens fulla längd samt håller sig innanför sidomarkeringarna för att klara sig undan felbelastning, hur långt eller snett kaninen hoppar utöver detta spelar ingen roll.
- Avstamp i hinder: Kanin sätter ner någon av eller båda baktassarna mellan bommarna/ planken i ett hinder och tar avstamp från marken/golvet därifrån. Ett fel per hinder ges även om bommar/plank ligger kvar.
- Dopp i vattengrav: Förare, kanin eller sele/koppel vidrör vattenytan. Morrhår räknas ej.
- Lyft över ej rivet hinder: Kanin får lyftas över eller förbi enstaka hinder, vilket ger ett fel per hinder.
- Korrigering: Ekipage får ett fel för tre korrigeringar, två fel för sex, tre fel för nio och så vidare. Döms i samtliga klasser utom miniklassen, lättklass och höjd/längd ej elitklass.
- Tjuvstart: En tjuvstart ger ett fel. Upprepad tjuvstart i samma omgång ger uteslutning.
Vad ger INTE 1 fel?
Ekipaget får inte fel när:
- Hinder blåser ner
- Underlaget glider – så att hinder trillar (ex. matta)
- Feluppsatta hinder – Här räknas heller inte korrigeringar framför feluppsatta hinder. Ekipaget får efter målgång hoppa om feluppsatt hinder. Klarar de då inte hindret läggs detta fel till de tidigare som ekipaget fick under loppets gång (ekipage som utgår/tid ut, hoppar ej om hinder).
Korrigeringar
Här tas det upp vad en korrigering är och hur det ska bedömas i olika situationer. Poängterar att alla gör sina egna tolkningar, så i detta avsnitt kommer vi endast ta upp tydliga situationer.
Vad är en korrigering?
Följande förklaring på korrigering står i reglementet:
Korrigering i banhoppning – Förare lyfter, styr tillbaka eller låter kaninen självmant gå bakåt i banan för ny ansats, gäller även större förflyttningar i sidled. Förare gör ett kraftigare stopp av kanin som bjuder mot nästkommande hinder, gäller även när kanin lämnat marken. Korrigering delas endast ut under ordinarie lopp (ej vid omhoppning av feluppsatt/nedblåst hinder) vid korrekt uppsatt banhinder (ej målhindret) som kaninen ännu ej rivit.
Korrigering i höjd/längd – Att byta sida eller ta ny sats räknas som korrigering inom höjd- och längdhopp. Korrigering gäller endast i elitklassen och första korrigeringen på första försöket på ingångshöjden/längden ska inte räknas. Efter tre korrigeringar i följd på samma försök har ekipaget förbrukat det försöket.
I medelsvår – svår – elit – veteran
I dessa banklasser + i höjd/längd (Här blir det ej fel utan ett försök) räknar man korrigeringar. Från början hade man inom kaninhoppning precis som sportens storebror hästhoppning – vägran. Detta gjordes så småningom om till korrigeringar och man räknar:
1:a korrigering
2:a korrigering
3:e korrigering – ger 1 fel
4:e korrigering
5:e korrigering
6:e korrigering – ger 1 fel (totalt 2 fel i korrigering)
7:e korrigering
8:e korrigering
9:e korrigering – ger 1 fel (totalt 3 fel i korrigering) o.s.v.
En korrigering är när du flyttar kaninen bakåt eller i sidled på ett sådant sätt att den får en bättre ansats till hindret. Kaninen Stampe har sprungit ut åt sidan (i rakbana). Hindret han ska hoppa ser du på bilden. Om föraren flyttar Stampe i sidled eller bakåt (röda pilarna) ska du ge en korrigering.
För att undvika korrigering i detta läge ska föraren varsamt få Stampe att självmant gå framåt i banan i den gröna pilens riktning. Föraren har då inte flyttat kaninen bakåt eller i sidled och detta ger då ingen korrigering. Detta eftersom Stampe inte fått ”ny ansats” till hindret.
När du dömer korrigering utgå ifrån lite frågor:
– Flyttade föraren kaninen bakåt?
– Flyttade föraren kaninen i sidled?
– Flyttade föraren kaninen på ett sådant sätt att förflyttningen ger kaninen en bättre väg till hindret?
- Har kaninen sett hindret?
Ge kaninen bättre ansats
I krokbana händer det att föraren i en sväng plockar upp kaninen och flyttar den åt sidan, vilket ger kaninen en bättre ansats mot nästa hinder (se ex. här bredvid). Denna förflyttning ger korrigering. Är det dock så att kaninen flyttas framåt i banan så ska dem ha en varning för uteslutning så kaninen inte får bäras framåt i banan.
Har kaninen sett hindret?
Ibland händer det att en kanin efter att den hoppat ett hinder direkt efter hindret kastar sig ut åt sidan. Om föraren då tar upp kaninen och sätter ner den bakom det precis hoppade hindret ges ingen korrigering. Detta förutsatt att kaninen inte rört sig mot nästa hinder ”sett nästa hinder” utan direkt efter hindret slängde sig åt sidan. Sätter föraren då ner kaninen på samma plats som den sprang ut ifrån (precis efter det senast hoppade hindret) har föraren inte flyttat kaninen bakåt i banan.
Kraftigt stopp – 2 korrigeringar
Ibland händer det att en förare stoppar kaninen kraftigt då kaninen lämnat marken i början av ett språng till ett hinder. När föraren då stoppar kaninen så att kaninen hindras i sitt språng och hamnar framför hindret igen ska detta ge ekipaget 2 korrigeringar för kraftigt stopp. Första korrigeringen får föraren för det kraftiga stoppet så att kaninen rycks tillbaka. Den andra korrigeringen kommer av att föraren ger kaninen ny ansats mot hindret som ska hoppas.
Skulle kaninen riva hindret då den är i luften och rycks tillbaka ska en korrigering för det kraftiga stoppet ges. Den 2:a korrigeringen blir inte, då man inte ger korrigering om föraren tar detta inför rivna/nerblåsta/feluppsatta hinder.
Korrigering – kraftig U-sväng bort från hindret
Att volta kaninen är i princip inte tillåtet enligt reglementet då kopplet enbart får användas för att styra kaninen varsamt och det är viktigt du förklarar detta för personer som voltar kaninen, att det är styrningen det är fel på (inte själva volten i sig). Det ska också utdelas en korrigering vid en volt, varför förklarar bilden här bredvid. I en volt flyttas kaninen bakåt i banan och får en ny ansats mot hindret = korrigering.
Det är heller inte tillåtet att medvetet styra kaninen i en kraftig U-sväng bort från hindret.
Korrigering innan lyft
Ibland har du kanske hört att en domare ger ett ekipage en korrigering innan föraren väljer att lyfta kaninen. Detta sker då följande situation uppstår:
Kaninen Esther springer på i ett högt tempo. Framför banans största kombination svänger hon ut (blå pil). Hennes förare Frida väljer att lyfta den stora kombinationen och Esther fortsätter hoppa nästa hinder (sätter tillbaka Esther bakom kombinationen, flyttar Esther enligt röd pil). Detta ska ge dels ett lyft, men även en korrigering – varför?
Jo, utgå ifrån vad som sker och vad som skett om Frida tagit beslutet att låta Esther hoppa kombinationen hon sprang ut från banan innan. Ett lyft skall aldrig gynna ett ekipage och hade Frida inte valt att lyfta skulle hon fått en korrigering (då hon varit tvungen att gå tillbaka in i banan och ge Esther ny ansats) (grön pil).
OBS! En förare som vill gå förbi ett hinder (lyfta) ett hinder där kaninen sprungit ut från banan måste lyfta kaninen tillbaka i banan för att visa att dem lyfter över hindret. Detta för att fortsätter man endast i banan utan att tydligt visa att man vill lyfta föregående hinder räknas det som fel väg.
Hur kaninen flyttas avgör
Ibland har man kaniner som sitter framför hindret och som vänder sig om. Här är det inte alltid helt enkelt att avgöra eller se om ekipaget ska ges korrigering. Viktigt är att hålla koll på hur kaninernas baktassar och framtassar är placerade och hur de placeras efter ev. förflyttning
A)
1. Kaninens position innan vändning
2. Kaninen vänder sig
3. Kaninens position efter vändning
Ej korrigering
kaninen flyttas ej bakåt, sett till ursprungspositionen, 1.
B)
1. Kaninens position innan vändning
2. Kaninen vänder sig
3. Kaninens position efter vändning
Korrigering
kaninen flyttas bakåt
C)
1. Kaninens position innan vändning
2. Kaninen vänder sig
3. Kaninens position efter vändning
Ej korrigering
kaninen flyttas ej bakåt
Om det är svårt redan med korrigeringar är dessa situationer än mer svårbedömda. Det är sällan du sitter i rätt position så att du har en så bra överblick som vi kan se i bilden. Framförallt situation a) är riktigt svårbedömt.
Kom ihåg med korrigeringar
Hellre fria än fälla! Är du osäker, döm ingen korrigering! – var konsekvent, dvs. döm alla efter samma premisser!